Twilight- breaking down part 1
Har även i dagarna hunnit med att se den senaste Twilight filmen. Var liksom en självklarhet efter man sett dom andra. Fick bio biljetter när jag fyllde år av mina kusiner och sparat dom till detta. Så älskling och jag var nere i malmö förra helgen och såg den. Och den var precis lika bra som jag hoppades på att den skulle vara. Försöker fortfarande låta bli att jämnföra filmerna med böckerna och gör man inte de helt så är filmerna helt underbara. Jake blir bara snyggare och snyggare.. *skratt* nej skämt och sido. Tror faktiskt älskling också tykte den var bra men de skulle han aldrig erkänna, han följde ju bara med för min skull. haha.
Nu är det bara vänta tills november 2012 innan sista filmen kommer ut. Lite trist men samtidigt så tar allt slut någongång.
Ska man bli sjuk kan man ju lika gärna bli de ordentligt..
De märks man har varit väldigt ur fas den senaste tiden. Tankarna har gått runt, skrivandet har blivit lidande och även saker runt om kring mig har fått sig en del kängor. De har hänt väldigt mycket de senaste veckorna, en del väldigt roligt och upplyftande men även sånt som fått benen att slås bort under en och satt är för resten av livet i ens hjärta.
De hela började väl med att jag blev sjuk, älskling också för den delen. Magsjuka-matförgiftning- vi är inte helt säkra men för säkerhets skull så blir de inge mer 'gör din egna sallad' på ica igen. Kycklingen där var nog inte helt 100 tyvärr. I samma veva som detta blossade min allergi upp, jag är tydligen snake allergiker. Tåler inte min älskade Lucifer (kungspyton) när han ömsnar utan får astmas, kan inte andas och känns som de kliar i hela halsen. its jucky. O som om inte de var nog så har jag efter flera läkarbesök fått veta att jag troligen lider av ngn sjukdom som gör att jag lättare får blåmärken, får ont i musklerna, blir trött, orkeslös och till och med kan svimma så där trevligt mitt i allt. De var en period här då det verkligen var jobbigt men enl läkaren så kunde svimmningarna minska ifall jag äter ordentligt och får upp mitt blodvärde. Och jag kämpar.
Allergin har jag i alla fall fått medicin för så går på några receptfria tabletter för tillfället men ska få bättre sen när de fastställt exakt vad jag är allergisk med när de gäller Lucifer. Men för säkerhet skull så köptes ett nytt terrarie åt honom då hans tidigare var gjort av trä och tydl fått ngn skum vattenskada i ena sidan. Fick med det från hans förra ägare. Men nu bor han i ett snyggt glasterrarie med både uv,värmelampa, bra solplatser och ställe att gömma sig på. Känns bra att han har de fint nu och att jag kan i alla fall andas i lägenheten utan att behöva hänga mig ut genom ett fönster för att få ren luft så att säga. Varit hemskt, men jag är på bättringsvägen.
Sorry
Blir inte mycket skrivet just nu. Mår inte bra. Varit sjuk ett bra tag och sen i söndags kom en chock jag aldrig väntat mig. Vill bara skruva tillbaka tiden och få göra om hela söndagen igen. Förstår inget och vill inte tänka mer på det, räcker med att jag knappt vill gå hemifrån för tillfället. Utöver det så var det 1 år sedan min älskade underbara morfar togs ifrån oss igår och jag känner mig fortfarnade inte helt i fas.
Så ber om ursäkt att de var så länge sedan jag skrev och delgav mig er mitt liv. Jag är snart tillbaka, starkare och med en förklaring.
Julen; en högtid som fick lite för många slag..
I många år var julen min favorit högtid och något jag verkligen längtade efter. Att få ta fram lådan med allt pynt man hade samlat på sig och fylla hela rummet och när mamma tillät även resten av vår lägenhet vi bodde i då. Sätta upp ljusstaken och de 4 ljus mamma hade tillåtit mig att ha i rummet- om jag bara tände dom när vi hade mys kväll eller de var advent etc. Och jag fortsatte med min tradition efter att jag flyttat hemifrån, de första 2 åren så gjorde jag fint. Radade upp mina porslinstomtar och lade bumull som snö runt dom. Har även varje år gjort pepparkakshus och lekt loss. Men förra året så förstördes allt kändes det som. Blev ingen ordentlig jul då jag efter snö oväder var fast här i Landskorna. Firade med några vänner men det blev ändå inte samma sak. Hela julen saknade stämning och de där extra myset som de ska ha. Kan vara att morfar hade gått bort några veckor tidigare och min fästman som han var då stack några dagar innan julafton bara o gjorde mig sårad.
Och i år vet jag inte. För mindre än 1 mån satt jag och längtade efter glögg, risgrynsgröt och de underbara lukterna, färgerna och sångerna. Men nu, nu vet jag inte längre. Fått förfrågan att fira hos min faster eller mina föräldrar. Alex har fått förfrågan av Pia och nu hans mamma som tycker att HAN ska fira där hemma. Jaha?
Blir så ledsen när jag hör älskl prata om de som drar i honom. Hade till slut ställt in mig på att vi skulle vara hemma hos Pia och börjat bottna och acceptera det, skulle prata med mina föräldrar i dagarna om att vi kanske kunde komma ner den 25e istället på 'rest-jul-,middag' istället. För Pia har i alla fall brytt sig om att tänka på att jag också finns. För som jag skrev längre upp, hans mamma tycker Han ska vara där hemma då de är hans familj. Men jag då? Räknas inte jag in där efter 15 mån? Mina föräldrar, min släkt, vänner etc räknar direkt med han. Varför gör inte de på hans sida de?..:/
Vet bara att jag vill få vakna upp på julaftonsmorgon med älskling, byta julklappar(om vi nu ska göra det), äta en julfrukost, klä på oss och gå en promenad här i landskrona i vinterlandskapet och bara njuta.Gå bort till minneslunden och tända ljus för morfar,farmor o farfar och alla andra jag önskar vore kvar här. Åka/Gå dit vi ska fira jul och ha en underbar kväll tillsammans och somna glada och nöjda med god mat och gott att dricka i magen. Kan så fint se de framför mig. Till o med funderat på att skaffa en julgran och pepparkakshus vi kunde dekorera och pynta tillsammans.
Men nu vet jag inte längre..julen börjar tappa sin charm:/
From Hell
Idag har man haft fullt upp med att försöka förstöra sitt hår: 1 avfärgning och 4 blekningar senare och håret är fortfarnade gyllenbrunt. Hade lagt upp bild om de inte varit för att jag inte lyckats få till ngn bra samt jag tycker det ser för jävligt ut...Men ger mig på det igen imorn, då ska de nog kli klart och så^^
I övrigt har jag mest spenderat dagen med att hitta alla olika kurreringsmedel det finns. Inte behövt snyta mig eller använda menthol-näsprayet lika mycket idag. Men hostan ger däremot inte med sig..suck, inte ens bisolvon eller andas in menthol hjälper
testade dock att göra vitlöks-sås ala Alexandra;
3msk creme fraiche
2 hela stora vitlöksklyftor
salt och pepper
återstår och se imorn hur mycket de har hjälpt men de va riktigt gott i alla fall=)
..
En lugn kväll i ensamhetens vrå
Nästan så att de låter lite väl poetiskt när man skriver så,men de stämmer rätt så bra. Varit en lugn dag och kvällen fortsätter så... Tänt en massa levande ljus, satt på House på tvn och bara njuter med ett glas vin för ovanlighetens skull....
fick nu veta att älskl blir senare än jag trodde, han har väl för kul med sin bror o co i asmundstorp..gäsp...
En typisk..tisdag
Igår var verkligen en sån där dag som man bara vill stoppa huvudet i sanden eller inte ens kliva ur sängen. Började redan på morgonen med att jag mådde sämre än jag gjort tidigare, kunde knappt andas utan vaknade flera gånger av att jag trodde jag skulle kvävas, näsan var helt igen täppt och jag hade svårt att hålla ögonen öppna även om jag inte på ngt sätt kunde somna om igen. Spenderade stora delar av dagen i soffan tittandes på några avsnitt av House och bara vila.
Mitt i allt dyker älskling upp på msn. Inget jobb denna dagen av ngn anledning. Suck, blir så ledsen varje gång då han förlorar pengar han SÅ behöver. Men i alla fall, han skulle komma tidigare till mig pga de. Idag är det ju en av hans många brödrars födelsedag så vi var bortbjudna dit på middag och lite firande. Så då blev det helt plötsligt fart på denna tösen. Plocka undan, packa ihop, vika massa kläder och diska disken han egentligen skulle tagit.. Men klart blev det och jag hann till o med dammsuga och ta en rätt lång o varm dusch med. Men de var knappt:P
Var oväntat trevligt hemma hos familjen faktiskt. Första gången jag träffar en del av dom sedan Alex o jag blev tillsammans igen men de verka som de accepterar en Mer nu än tidigare och de känns väldigt skönt. Prata glatt med dom alla och hade det riktigt genuint trevligt.Sen att jag hade Liiite svårt att slappna av pga förkylningen o jag inte fick luft ibland, det är en helt annan sak:P
Blev inte mycket mer på kvällen mer sen än att vi kröp upp i sängen och spelade en massa kortspel.Så pass att vi återigen tappa tiden på klockan..illa värre.
Men i alla fall..
1000 tals timmar framför massa serier...
Har blivit en riktig serie-oman eller vad man ska kalla det. Har de senaste veckorna betat av alla säsongerna av både Sons of Anarchy och Gossip Girl så att man nu är up to date och bara ta hem de allra senaste avsnitten som kommer ut var måndag/tisdag. Började idag se på House säsong 1 och har 4 till utöver det att se. Sen blir det Sista säsongen av One Tree Hill och Dexter som nyss kommit. Efter det vet jag inte men har lite funderingar på att se antingen The Vampire Diaries.
Har ni något tips så skriv gärna?:D
Pratade med älskling nyss o blev väldigt chockad. Sett ut alla 8 säsonger av Gossip Girl på ca 3v. Varje säsong har 22 avsnitt och är ca 1h långa vardera. Enl snabb uträkning blir det 176h. Då ska jag i genomsnitt sett på lite mer än 8 avsnitt/dag (räknat på 21 dagar) för att hunnit se ut dom. Men, med tanke på att älskling har varit här var fre-söndag + några dagar til i veckorna och jag då inte ser några avsnitt när han är här så måste jag sett betydligt mer. Skrämmer mig lite men fan va tiden går. Har ju de på under dagen medan jag gör annat. Som ikväll, inne på mitt 4e avsnitt av House redan, men har ju skrivit här och fixat till katterna under tiden
börjar nästan undra om älskl hade rätt om min vinterdepression är tidig i år:/
Bortskämda töser eller bara välomhändertagna?!
Nu efter att jag skrivit lite om dom och dagens äventyr spenderandes med att fixa till dom så börjar jag mer och mer fundera på om de inte är väldigt bortskämda.
Bara här hemma har de nu:
3 kattlådor
3 matskålar med torrfodor som alltid är fulla
3-4 vattenskålar
2 stora klösträd att leka på
2 klösbrädor
1 klösmus
3 lek råttor att jaga runt på
2 igloosar att krypa in i och sova ( 1 stor och 1 liten)
+ maassa massa små leksaker som ligger överallt,samt mattes hårsnuddar och plastband:P
och en matte som typ alltid är hemma och mysig att sova på/hos och leka/gosa med:P
Och då jag tyvärr inte tillhanda hålla en stor rastgård så brukar jag under förutsättning att vädret tillåter det, ha balkongdörren öppen så att de får lov att gå ut där några timmar om dagen och njuta. Dock nu när hösten är här och så, är de inte speciellt sugna på att gå ut där utan då är det fönsterkarmen i vardagsrummet som brukar uppskattas och där ligger de och solar i den lilla solen som väl tittar fram; brukar försöka öppna i alla fall en liten stund om dagen så de får lite frisk luft o kan njuta av där:P
Som att inte detta är nog kommer mina små töser få rått kött varje dag. Inte mycket men i alla fall lagom för att kompensera för det torrfoder de äter. De är tyvärr inte något av de bättre märkena men pga att de är kräsna och inte velat äta något annat har de fått bli detta och de har medfört att de har sämre klokvalitet och blir torr om tassarna,samt att deras päls inte är lika fin som den borde vara. Men detta ska återgäldas ordentligt genom att de ska få lite av de köttet jag ska tillaga om dagarna; till en börjar mest kyckling då det är lättare för deras kropp att smälta enligt djuraffären men sen blir det kotlett,grytbitar och sånt med
Älskar mina töser så in i helvete och kan inte förstå att folk ens tänkt någon annan tanke. Just nu ligger alla 3 i soffan hos mig och spinner som tokar. Bättre kan det fan inte bli och nu är det dags för oss att mysa och snart somna. Så godnatt alla
Mina älskade Katter<3
Har haft katt i lite mer än 4år nu och sedan första dagen jag fick hem min första älskling; Mitzui, så har jag varit en riktigt katt-älskare. Hon är verkligen en speciell kisse och vi klickade från första sekund. Hämtade henne hos en familj utanför Jägersro. Hon var den sista i kullen och vad jag senare misstänkt den som blivit lite utstött och varit i lite skymundan. Men jag(och mor som körde) kom dit, får vänta i köket medan de hämtar henne; hon och mamman bodde i deras uterum/stall får man väl säga; och så fort hon kom in och jag såg henne så visste jag. Jag bara visste att det var hon som skulle med hem. Och jag tror, eller jag är helt säker på att hon kände samma sak. För hon hoppade ner på golvet, gick bort till mig där jag satt mig på knä, spann till och klättrade upp i mitt knä och lade sig halvt innanför min tröja och bara börja spinna ordentligt. Kärlek vid första ögonkastet. Och sedan dess har vi var oskiljaktiga.
Sedan dess har jag fått hem 4 helt underbara katter från min faster som jag senare tyvärr fick omplacera genom att mitt ex tog en av dom och en familj längre upp vid östersjön 2andra. Behöll dock Tösen; en brunspräcklig tjokkis som bara är för underbar. Smärtade att göra av med dom andra 2, men de var trivdes aldrig riktigt med att vara innekatter så bättre för dom. Tösen är helt underbar; hon har aldrig varit den som tar mycket plats eller bråkar,stör sig eller något. Men sedan jag flyttade in i denna lägenheten i Maj och de 2 andra flyttade så har hon utvecklats något enormt. Hon har blivit mer kelig, mer uppmärksamhetssökande och busar och har sig. Helt underbart att se.
Sedan juli månad bor även min pojkväns tanta; Caramell här. En riktigt raggata innombord men så söt som socker utanpå. ooh, hon vill verkligen att saker och ting ska vara på hennes vilkor och blir de inte så är hon inte rädd att ge dom andra en smäll eller två. Sikken diva hon kan vara. Kela är väl inget hon panik skriker över utan de ska vara på hennes vilkor; eller så ska Husse vara här. Då kan hon kela i tummar. haha.
bild kommer på Karamell men av ngn anledning gick inte någon att ladda upp
Lite snabbt om vad som hänt..
Älskling kom redan på torsdagen pga att jag kollat fel och var helt övertygad om att stans spökafton var denna torsdagen men är nästa.. men vi hade det mysigt och såg på serie och spelade massa kort och tramsade. gött.
I fredags kom älskade Sara hit ett slag och gjorde mig lycklig. Tyvärr hade man fastnat lite i att fixa inför sin kostym inför halloweenfesten på lördagen så var lite off + började redan här känna av feber, yrsel, huvudvärk och en dåsighet jag inte riktigt vet vart den kom ifrån. Men alltid kul att träffa Sara och försöker så gott jag kunde att vara peppen:P
Efter hon åkt blev de film och gos och jag somnade uppkruppen hos älskling.
Lördagen bjöd på huvudvärk och dåsighet från första början och håll sig hela dagen och kvällen. Störigt värre var det och blev inte bättre. Fixade kläderna, sminket och fixade även älsklings, samtidigt som de skulle göras 1 miljon andra saker och jag blev stressad och irriterad och älskling blev inte bättre han utan blablalba suck. Men ja, iväg kom vi och tror vi skrämde några nötter på vägen, haha.
Festen blev väl helt okej. Svårt att slappna av när de känns som huvudet ska explodera vilken sekund som helst och de påverkar ens syn men ack. jag försökte. Va fint och se Ingemar och My gifta sig, lite ovanligt bröllop och de va snabbt över men i alla fall, glad jag fick närvara=) De är verkligen ett omaka men fint par<3
Vi stannade tyvärr inte så länge som man hade önskat och de är mitt fel, mådde till slut inte så bra så orkade faktiskt inte längre. Sorry älskling.
Söndagen kom och de med ännu mer huvudvärk, feber,frossa,rinnande näsa och hosta. Säger bara att det inte var ett trevligt uppvakande. Degen spenderade nerkruppen i soffan, ignorerandes av koaset jag råkat skapa runt mig under lördagens panik. Älskling var tvungen att dra en sväng bort till stationen så han var snäll o köpte med sig nässpray till en så man kunde överleva kvällen.Och underbar pizza..
Bäst var nog att krypa upp tillsammans med han och se på Walle E. Älskar den filmen, så underbart vacker, romantisk och talande. Inte konstigt man får tårar i ögonen varje gång man ser den.
Har varit en bra helg tycker jag, men nu är det måndag och man borde kanske gå tillbaka till några rutiner; om man hade haft några. Känner mig dock allt för ur fokus för att ens orka tänka på det.
Hur har er helg varit?!
sjuk:/
gått o blivit förskyld o skit. Där av dåligt med uppdateringar.
Ber o ursäkt för detta men åter kommer så fort jag mår lite bättre..
Förälder, tjat och varm trång garderob
Ja då vart man hemma igen då och myser med sina små hjärtan. Så glada dom var över att se en igen, i alla fall Mitzui och Tösen som både skulle gosa med en i sängen direkt. Härligt värre och bättre välkommnande hem får man leta efter. Framför allt efter den helvetes resan hem man fick...
Vet inte riktigt vart jag ska börja berätta ang gårkvällen. Var väl inte på något sätt alls som jag hade föreställt mig elller hoppats på. Inte någonstans i närheten faktiskt alls. Träffade upp Älskling på Södervärn som bestämt, dock blev det en buss senare för båda 2 hade lite issues med att hinna till platsen i tid. Men va gör de egentligen?! Stod och pussades i småregnet och prata lite skit så där. Saknat min skitunge faktiskt
Väl hemma där blev det gå husgesyn på några minuter, hälsa på hans syskon då morsan inte kommit hem än, checka in hans nya boende yta(och skratta lite smått inombords). De va den absolut minsta lilla garderob jag någonsin sett, hans 90 säng på golvet och ca 10-15cm golvuta på vänster sida, thats it. Såg dock väldigt mysigt ut när han senare fått renbäddat och gjort det fint där inne..
Jag vet inte längre, jag kanske är en svår människa. Har aldrig känt mig som en och ser mig inte som det själv, men börjar ifrågasätta de lite. För, de räckte med att jag klev över tröskeln där hemma för att jag skulle få en konstig känsla i magen och direkt visste att jag inte trivdes här. Jag är väldigt noga med att i min lägenhet få in en känsla av lung; av trygghet och avslappning och inte en massa stress och tunga känslor. Men här kändes de verkligen och ju längre jag var där och när hans mamma kom hem så blev de nästan outhärdigt. Satt i fotöljen och kändes som att jag knappt kunde andas, pussades på älskling och försökte njuta av att få vara i hans famn igen men kunde inte slappna av. Endast när vi 2 stod ute och rökte eller senare när vi kröp ner o han höll om mig i sängen så kändes de lite lugnare. Kändes så tungt at jag till o med pratade med älskling om att åka hem men då jag verkligen såg på han hur hårt han tog det så valde jag att försöka stå ut. Han betyder så pass mycket för mig att jag ville försöka.
Kvällen bestod av att hålla älskl sällskap medan han letade i källaren, springa fram o tillbaka när hans mamma ropade på oss för att säga ngt halvt meningslöst; förutom när hon berättade ngt väldigt bra ang hans djupa bråk med soc. Glad för hans skull där!
Mysigast var väl dock när vi kröp ihop på golvet och tittade igenom alla foto album från när han var liten(och jag tog så klart en massa foton på fotona:P). De räddade kvällen lite faktiskt. Hade dock gärna sett att han brytt sig lite mer om mig, om att umgås med mig och inte allt annat; men ack, borde tänkte 10 steg längre och räknat ut ett och annat. Jag måste påpeka och säga allt.
Får väl vara glad över de 10min av lugn och mys med han i sängen innan han somnade, själv var det typ omöjligt. Slumrade lite, vaknade über törstig och drack halva cola flaskan bredvid sängen, somnade, vaknade pissnödig;säkerligen pga colan o måste pissa, sen va de typ omöjligt att somna om. Krånglade mig så jag kunde titta på Alex och låg o strök han över kinden o håret istället; han måste gillat det för ett leende kom fram på läpparna. Tror aldrig jag hoppat upp så snabbt som jag gjorde när klockan ringde, hade kläderna på mig , ögonbrynen målade och var färdig att gå efter 10min. Ville jag därifrån? Hell yeah, men nog mest för jag ville sova i min egna säng och för jag inte ville vara kvar efter Alex gått till jobbet
Bussresan till stan gick allt för fort, pussarna kunde inte vara tillräckligt länge men får träffa han imorn igen:D
grå,kallt o lite rött
Så, blev en kall o tråkigt grå dag som jag väntar mig. Kändes nästan lite skönt att kränga på sig sin nya röda jacka o sprida in lite färg i gråa fasadernas verklighet. Men men
Mysigt o fika med älskade sara. Kändes som jag bara babblade på som vanligt men så mycket att berätta o jag klarar bara inte av tystnad:p sen blev de buss/tåg ner till Malmö o lite ärenden. Hade räknat på en att jag behövde 2h men var klar efter 23 min. Haha. Träffade jessie som räddade mig från uttråkning o åt på mcd, gottit.
Sen var de ba skynda sig till bussen som självklart skulle krångla o få motorstop lite då o då. Men älskl var han med seg så klarade sig ju bra. Vänta på nästa buss bara o jag hann köpa min cola *lycklig*.
Nu sitter man här, saknar sin egna lägenhet, tryggheten. O kissarna så klart<3
Men ska inte klaga ikväll, put a smile on my face o jag skriver mer imorn.
ha en bra kväll alla=)
Mys
Så här mysigt har jag det just nu!! Helt underbart..